Ut i naturen

Alla naturnördar räcker upp en hand! Nej…? Inte? Lite?

Ni kanske snappat upp att jag gillar att skutta runt i skog och på äng. Förutom att skåda fågel har jag genom Fältbiologerna också fått upp intresset för mossa, lavar, gräshoppor (min nya grej. fyfan vad det ska jagas gräshoppor i juli!!) etc etc. You name it.

IMG_0192.JPGVärldens bästa tidning för att hitta inspiration till enkla naturaktiviteter. Läs mer om hur du får den i brevlådan här. Spoiler: gratis första året om du är under 25!

Det fina med att vara ute bland stock och sten är att man kan vara så engagerad man vill. Göra det på sina egna villkor. Man kan köpa en lupp för 5000 spänn och infernaliskt stirra på allt man hittar (nämner inga namn). Man kan gå gnagkurser och arta insekter genom att kolla på gnagmärken i trä.

Man kan också älga runt i halvuppvuxna kalhyggen med en polare och kikna av skratt av oklar anledning. Ha snärjmårakrig, med en växt med små, små taggar som fastnar på kläderna och nästintill dö av skratt och utmattning. Ut och grilla med ungarna eller med kompisar. Eller bara gå runt i en skog och… titta. Suga in allt i ögon, näsborrar. Lukten av kåda, dämpat ljud från kängorna i mossan. Leta svamp, både ätlig och ”kul” svamp. Ametistskivling, vinkremla, panterfläckig flugsvamp. Göra sporavtryck på svart papper. Vackra fyrverkerier i vitt och ljusgult när man försiktigt lyfter på hatten dagen efter.

Det finns så mycket jag vill skriva, och samtidigt räcker orden inte till. Jag tror att många, som jag gjorde innan, ser skogen mest som en kuliss. Ett tomt ställe där det någonstans, fast inte precis där jag är, myllrar med liv. Det har man ju hört, läst. Men jag kan då inte se nåt. Men lägger du dig på knä, går nära en fnasig granstam, tittar ordentligt på en stubbe ser du små världar vart du än vänder blicken.

P1020525Typ såhär.

P1020528Kollade på domma.

665728_533169933378441_1660972419_oFrån när jag (längst fram) vistades på fäbod i Jämtland och hjälpte till med getter, plockade hjortron, spanade ren och kutade runt på fjället.

Skåda fågel

Fågelskådare. Är du en sån? Tänker du kanske på satsiga fältkläder, män med silverhår, lusekofta och enorm kamera?

Det tänkte jag i alla fall. Ett hemligt sällskap där bara de invigda vet vad som försiggår. Trots att jag varit med i Fältbiologerna länge var jag liksom rädd för fågelskådning. Rädd att göra fel, vara dålig, att inte förstå, ställa dumma frågor. De första gångerna såg jag bara ett suddigt töcken, men vågade inte säga att jag inte visste hur man hanterar en kikare. Mumlade ”mm, åh vad fin, ja men där är den ju” trots att jag lika gärna kunnat stirra in i en hink.

I ett svagt ögonblick förra våren råkade jag anmäla mig till en fågelskådningsresa till Spanien. De första dagarna var jag livrädd och limmade på en kille jag kände, världens varmaste person. Han förklarade, visade, stöttade. Så småningom började jag ta ut svängarna lite och väl hemma från resan kände jag att jag hade lite koll. Det är svårt i början, när man har noll magkänsla. Jag är fortfarande väldigt grön, men på ett år märks enorm skillnad.

14524373_1422324367796322_5135536186918665827_oFrukostpaus i Spanien. Foto superduktiga Emil Lundahl

Spanien16_liten-39
Kajsa lär mig saker. Olof Åström har fotat!

Man kan ha dyra fältkläder, Swarovski-tubkikare och kamera som i princip kan gå ut med hunden. Eller avlagda byxor, vilken tröja som helst och en vettig handkikare. Man drar till närmsta park/skogsparti med en polare och spejar. Tar med fika. Som med allt annat får man lära sig krypa innan man kan gå.

Vill man spetsa till det kan man ha art-race. Vara i lag eller ensam och se flest arter inom en bestämd tid. Det låter kanske inte så hett men det är aaaskul.

Om du är sugen på att testa, se om det finns en förening i din stad. Dom brukar bli superglada för nya förmågor och att folk intresserar sig och vill lära. Nån kan säkert skaka fram en handkikare till låns. Gick precis med i Växjö Fågelklubb och är fruktansvärt sugen på att få hänga med dom ut. Jag trodde aldrig att jag skulle börja intressera mig för fåglar, men dom är ena oemotståndliga rackare.