Brodera mera

Köpte en jättefin topp på Emmaus förra veckan. Den hade en fläck på mitten så jag tänkte att jag kunde klippa av och göra en croptop… tills jag kollade i garderoben och insåg att det i princip är allt jag har.

DSC_0466

DSC_0468

Pimpade den med några stygn istället för att klippa. Tänkte att jag kan stoppa in den i höga kjolar! När jag broderar brukar jag annars företa mig monstruösa projekt som jag mest blir orolig och stressad över när de varken blir perfekta eller klara. Det var skönt att göra nåt lugnt och litet, att hjärndött strecka raka linjer. Vill man brodera är Pinterest bästa sidan för kunskap och inspo. Min broderi-board hittar ni här. Det blev verkligen inget mindblowing av det här… men det var kanske det fina med det.

DSC_0473

Såhär blev det! DSC_0533 (2)DSC_0528 (2)DSC_0524 (2)

Nu ska jag göra blåbärspaj. Puss!

Kafé de luxe

Efter biblioteket och domkyrkans gratistoa är Kafé de luxe stans bästa ställe. Som många (de flesta?) andra bosatte jag mig i princip där efter arton fyllda. Blev askalas, röjde runt.

DSC_1359

DSC_1362 (2)

Times have a-changed. En ny sida av Dellan framträtt. Kanske har det bara förändrats i takt med att staden växt, men antagligen bara med stigande ålder. Det verkar pågå festligheter och hålligång av alla de slag även utöver öltimmarna. Det har såklart alltid funnits spelningar att gå på, stundtals av rätt hög kaliber. Nu har de dessutom stående Sköna söndag dit man kan gå gratis och fylla på med fin musik inför veckan. Då och så arrangeras slöjdkvällar, och varje vecka har de språkkafé (Fika på svenska). De har superbra lunchbuffé med rätt god fokus på vegetariskt om dagarna, goda mackor och finfin alkoholfri Mikkeler på kvällarna (+ sånt med alkohol om man så behagar).

Har ni vägarna förbi V town är De luxe inte helt fel ställe att stanna till på!

Gratis är gott

Vill man förena nytta med nöje är ett hett tips att besöka ett grovsoprum. Några av de bästa sakerna jag äger har hittas i soptunnor – min superfina stekpanna, spikmattan. En vän hittade en fullt fungerande grill. Jeans, träningsskor, stolar, inlines… Min pojkväns iPhone är hittegods. Win win.

FullSizeRender (11).jpg
Mitt hjärtas fröjd och gamman.

Det är urkul att kolla på vad folk har slängt, klura på vad man kan ta hem, fräscha upp, ge nytt liv. Ta med en kompis och röj runt!

Har du hittat nåt kul som någon slängt?

Alla städers guldkant

Bibliotek är antagligen det bästa som finns. Nog har det sjungits bibliotekens lov förut här i bloggen, men vi tar en kik på Växjös i alla fall. Bästa stället i stan där man kan ägna sig åt den heliga treenigheten hänga läsa fika.

DSC_1699DSC_1703DSC_1721DSC_1725DSC_1708DSC_1719

Älskarrrrr dettttt.

Vilket är bästa stället i din stad?

Teckna kroki

I onsdags gick jag på mitt bästa: öppen kroki. Det hålls varannan vecka i konsthallen (som ligger mitt emot biblan. best part of town) och kostar 50:- för två timmar med fikapaus i mitten då man kan smyga runt och titta på utställningarna.

Pröva vettja! Gå ihop med nån om det känns konstigt att gå ensam. När man väl är där är det väldigt avslappnad stämning och det känns inte obekvämt att nån är naken, för… ingen beter sig som det vore skumt. Det finns i de flesta städer och kostar mellan 50-100:- (ofta studentpris). Go go go.

DSC_1385

DSC_1386

DSC_1387

En enkel middag

Alla älskar att äta middag hos andra. Man slipper städa, laga fin mat, duka, diska, fixa vin, efterrätt. Tyvärr faller det ju då på den andre… Alltid blir det jobbigt för nån.

Eller?

Innan, när jag bodde i en stad där jag kände folk (hehhh), brukade jag gå hem till kompisar med en kasse ingredienser och laga mat i deras kök. De behövde bara bidra med lite el, plats och sina dj-skills. Kanske salt. Man hjälper till med disken och kompisen får t o m ett par matlådor. Tröskeln till att ha middag blir mycket lägre. Jag behöver inte städa, dom behöver inte laga.

Next up: knytis. Alla får en uppgift med något att ha med – förrätt, efterrätt, sallad. Behöver inte vara nåt satsigt och man får pluspoäng om det kan transporteras plastpåse (nice att slippa glömma sina plastlådor). Vem blir inte glad för chokladglass till dessert liksom? Är egentligen inte rätt person att säga detta, men allt måste inte vara perfekt och fantastiskt. Man behöver inte ha manglade linneservetter. Sätt en maskros i en vas på bordet och släng dit ett par värmeljus. Nu äre det fest, alla kan se det.

En fäbless för Facebook

Jag har en stark svaghet för facebook. Kanske ett kontroversiellt ställningstagande dessa dagar, but Imma say it loud and proud.

Ibland klagar folk på facebook och säger att det är slöseri med tid. Man vill inte ha folks ”jag åt en fralla”-uppdateringar. Det var bra i skolan för grupparbetens skull men nu ska dom ta bort den. Jag nästan skäms lite, men inget kunde vara mig mer främmande.

Facebook har gett mig en pojkvän, miljarder nya vänner, intressen, skjuts till Sollefteå för 300 kronor. Ordnat upp min ekonomi, gett mig kunskap om fåglar, råd om måleri, astronomiska mängder inspiration, tröst och pepp. Jag har gått på demonstrationer, manifestationer, sökt jobb och hittat föreningar jag aldrig hade fått nys om annars.

Ni fattar grejen.

Det absolut bästa verktyget för att komma ut ur huset, få nya intryck och hitta vänner stirrar ni (om ni är som jag) på flera timmar om dagen. Eventssidan är ett ymnighetshorn av nöjen – det är bar å ös. Vill du hitta nya vänner som delar dina (obskyra?) intressen? Gå med i en grupp som behandlar just det. Efterlys folk i din stad. Gillar du lavar? Mopeder, att slipa knivar, knyppla, kryddor, säckpipor? Fråga om några i gruppen vill ta en fika. Peppiga människor kommer kasta sig på dig.

Så levde de lyckliga i alla sina dar.

Rubba dina cirklar, vänd dig ut-och-in

Jag vet inte om det framgått, men jag är intresserad av allt. Allt. Tills nyligen brukade jag säga att jag gillar ”allt utom ekonomi.” Sen råkade jag läsa en bok om Keynes, rotade upp alla böcker av Nobelpristagare i ekonomi det fanns på biblan. Plöjde. Ändrade manus till ”allt utom privatekonomi.” Gick av en slump med i facebookgruppen Economista, började köpa fonder och aktier, prenumerera på Dagens industri, lyssna på poddar som Analyspodden, Feminvest och Pratapengar. Ringde en exorcist. Fast nu kom jag på att jag ju hatar spel och fotboll?? Yaaay. Skönt.

Min nyfikenhet gör att jag trillar in på diverse sammankomster. Jag satt och funderade på könssjukdomar en dag, som man gör, och gick med i RFSU. Läser ändå deras tidning och det var så himla billigt för medlemskap + prenumeration på Ottar så det var värt att få hem den istället för att uggla i bibblan jämt. I och med det gick jag en grundkurs RFSU i Växjö hade om sexualpolitik. Det var roligt och jag är glad att jag gick, men i och med att sexuell upplysning och -hälsa är något jag brinner för hade jag koll på nästan allt. Med undantag för en del grejer om prostitution. Det är grejen – man tar garanterat alltid något med sig hem. I alla fall från könssjukdomsmöten. Hähä.

Hur som helst. Jag minns en söndag i gymnasiet då jag och en kompis gick på gudstjänst i Baptistkyrkan i Växjö för, varför inte? Roligast är att gå på möten med folk man är 99% olik (tror man!). Wallraffa lite. Dels är det intressant att få höra vad dom pratar med en om, när dom tror att man är ”en av dom.” Man inser att man är inte så olika och dels lär man sig så hiiiimla myckettt, och måste ifrågasätta sina egna åsikter och paradigmer. Är du vänsterpartist? Slink in på ett årsmöte för MUF och lyssna. Jagar du? Häng med på en exkursion med Fältbiologerna. Ett tag swipade jag vänster på alla som inte jobbade med bilar…

Konsten att ha kul

Konsten att ha kul och utvecklas börjar med att titta upp. Man hittar inget intressant i naveln såvida man inte har en brinnande passion för ludd.

Det känns tryggt och mysigt att trampa samma stigar som förr och självklart ska man fortsätta göra sånt man redan gillar! Herregud det finns inget jag älskar mer än att gosa in mig med mina päron i deras säng, snacka skit och kolla på Veckans brott. Men om man vill ha pirret i magen, känslan av att man alltid kommer minnas den här dagen, denna känslan, får man se sig om. Finns det nåt du alltid velat testa? Eller nåt du ABSOLUT inte velat testa? Gör det! Jag lovar att det blir minnesvärt och kommer få dig att växa minst tre millimeter.

Exempel på saker jag gjort fast jag varit totalt livrädd från början: modell casting, gått till en retorikklubb och hållit ett improviserat tal på fläcken (inför superskillade talare), audition för en pjäs, testat rugby, lärt mig magdans och uppträtt med det, och sjungit i en (väldigt liten) luciakör inför en fullsatt kyrka. Man överlever. Man tar sig genom det, vidare, har till och med riktigt kul, och när adrenalinet ebbat ut känner man sig som ett lejon.

Skåda fågel

Fågelskådare. Är du en sån? Tänker du kanske på satsiga fältkläder, män med silverhår, lusekofta och enorm kamera?

Det tänkte jag i alla fall. Ett hemligt sällskap där bara de invigda vet vad som försiggår. Trots att jag varit med i Fältbiologerna länge var jag liksom rädd för fågelskådning. Rädd att göra fel, vara dålig, att inte förstå, ställa dumma frågor. De första gångerna såg jag bara ett suddigt töcken, men vågade inte säga att jag inte visste hur man hanterar en kikare. Mumlade ”mm, åh vad fin, ja men där är den ju” trots att jag lika gärna kunnat stirra in i en hink.

I ett svagt ögonblick förra våren råkade jag anmäla mig till en fågelskådningsresa till Spanien. De första dagarna var jag livrädd och limmade på en kille jag kände, världens varmaste person. Han förklarade, visade, stöttade. Så småningom började jag ta ut svängarna lite och väl hemma från resan kände jag att jag hade lite koll. Det är svårt i början, när man har noll magkänsla. Jag är fortfarande väldigt grön, men på ett år märks enorm skillnad.

14524373_1422324367796322_5135536186918665827_oFrukostpaus i Spanien. Foto superduktiga Emil Lundahl

Spanien16_liten-39
Kajsa lär mig saker. Olof Åström har fotat!

Man kan ha dyra fältkläder, Swarovski-tubkikare och kamera som i princip kan gå ut med hunden. Eller avlagda byxor, vilken tröja som helst och en vettig handkikare. Man drar till närmsta park/skogsparti med en polare och spejar. Tar med fika. Som med allt annat får man lära sig krypa innan man kan gå.

Vill man spetsa till det kan man ha art-race. Vara i lag eller ensam och se flest arter inom en bestämd tid. Det låter kanske inte så hett men det är aaaskul.

Om du är sugen på att testa, se om det finns en förening i din stad. Dom brukar bli superglada för nya förmågor och att folk intresserar sig och vill lära. Nån kan säkert skaka fram en handkikare till låns. Gick precis med i Växjö Fågelklubb och är fruktansvärt sugen på att få hänga med dom ut. Jag trodde aldrig att jag skulle börja intressera mig för fåglar, men dom är ena oemotståndliga rackare.