Funderingar pt. 1

Hej.
Alltså. Det har varit något med den här bloggen som inte känts rätt. Jag låter så himla äppelkäck? Kan ni komma på någon mindre äppelkäck människa än jag? Min hobby är ju att spy nattsvart galla över allt. Min bästis och jag tycker det är så kul att umgås för man får klaga på allt utan att ursäkta sig eller se guldkanten. Jag blir fem år gammal och vill lägga mig ner och skrika när folk ska ”se det fina” i något jag vill slå sönder med en stekpanna. Jag vill *absolut* inte se det fina i det. Jag har jättelätt att vara tacksam och är för det mesta bara bubblig och glad men jag har också väldigt lätt att bli rasande på, och hata saker left right and centre. Charmigt.

Kul grej: Första gången jag träffade Olof, som jag liksom hänger ihop med, snackade vi om att beskriva sig själv i tre ord. Han sa ”trevlig men människohatare.” Och jag ba ”aa precis, det är jag.” ”jag snackade om mig själv?” For the record – jag hatar inte människor. Är bara väldigt introvert.

När gulle-Sofia och jag var på Sandra Beijers (!!!!) föreläsning sa hon en sak som var svaret på min fråga. Hon förklarade att när hon bloggar skriver hon som hon pratar, och när hon skriver sina romaner och krönikor skriver hon som hon skriver. Men jag tror jag varit så svältfödd på att få skriva på svenska att mitt skriv-skrivande kommit av bara farten. Jag tycker det är så kul, men det är ju inte jag.

Så nu är det slut med det. Förlåt alla som gillade det. Hoppas ni vill hänga kvar ändå.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s